Min kompis har hjärtesorg.
Hennes livskamrat sen 10 år tillbaka fick idag stilla somna in.
Av de 3 musketörerna återstår nu bara 2 :(
Det är inte bara ett husdjur.
Det kan vara en sambo, en bästa vän, en beskyddare eller en hjälte.
Min Ossy är allt det.
Så många salta tårar hans päls fått ta emot, så många stunder jag mått dåligt o liksom fått den där blicken av honom som säger "jag förstår", så många gånger jag varit irriterad o arg på honom men han älskar mig lika villkorslöst ändå.


Jag sörjer med min vän.
Jag sörjer sötaste Santana.
Ikväll kommer jag pussa o krama o klappa lite extra på min Ossy.
Vi har dem bara till låns!


Sov gott fina Santana!


Adjö är ej för alltid.
Farväl är inte slut.
I mina tankar finns du...
Där finns du... alltid kvar!!

Minns ni trisslotten jag bloggade om?!
Den kom idag. Ingen vinst tyvrr men vad gör det när man inte ens gett mer för den än 3 minuter på ett blogginlägg =)
Jag tycker det är gott att kunna få lite gratis. Sen jag började plugga så har vi ju minskat vår månadsinkomst med ungefär 4000 spänn så allt graits är välkommet.
De mesta tipsen får jag från denna bloggen.




Annars har dagen spenderats så här i sängen:


Med datorn i knäet och tv:n påslagen.
Har försökt plugga en del.
Hemtenta imorgon ju :(


Min utsikt hela dagen!

Nu kallar J att maten är klar <3

En redan jävligt pissig dag kan bli värre.
Masade mig ut i köket för att få i mig nånting.
När jag skulle stänga kylskåpet trillar en burk oliver ut på min fot, krossas och skär upp 2 av tårna.
Glassplitter, olja, oliver och blod på hela golvet.
Suck, suck, dubbelsuck!!


Får försöka masa mig upp igen och ta fram dammsugaren så fort golvet torkat.
Är livrädd för att glassplitter i foten så när nåt krossas här hemma så ska golvet både torkas, dammsugas och sen sopas + nogrann undersökning.
Kan bero på den gången i 18 års åldern när ett glassplitter satte sig så långt in att jag fick åka in till akuten och "gräva ut den".


Det skulle kunna va värre, denna vovven i Indien "skuttade" runt på gatan på 3 ben!

Gud, känns som jag ska dö.
Nja, jag kanske överdrev lite men min hals är så jävla svullen, ni vet så att det känns som att man har nåt i halsen hela tiden men det är mandlarna som svullnat upp så mycket!
Blir att vara hemma hela dagen och kurera mig och hopppas att jag mår bättre imorgon.
För då är det ju dags för hemtenta i distansen!


Tänkte tipsa om ett gratiserbjudande.

Jag tycker prylpaketet verkar suveränt.
I prylpaketet ingår bland annat en massagegubbe och en kylmugg.
Gå in o spana in detta erbjudande som verkar riktigt bra.


*ÄLSKA GRATISERBJUDANDEN*
hihi


Här ser ni prylpaketet.

Det finns hur mycket som helst på CoolStuff. Spana bara in dessa roliga presenterna.

Imorse när jag kom hem efter en natt på jobbet så möts jag av det här och Cat Stevens "Morning has broken" ur högtalarna <3 Visst älskar man sin kille lite mer än vanligt såna här dagar;)

Ja, det går ju inte att säga, det finns ju så många.
Men för att vara en bra kärlekssång för mig så krävs en fin text, gärna med en djup innebörd som får en att tänka efter.
Denna är ju gammal men tack vare spotify hittade jag den.
Jag fastnade för den och den gör mig varm inombords.
Tycker jämförelsen med naturen är så vacker.



You fill up my senses
like a night in the forest
like the mountains in springtime,
like a walk in the rain
like a storm in the desert,
like a sleepy blue ocean
you fill up my senses,
come fill me again.


John Denver skrev den till sin fru Annie Denver <3

Bara för att jag är så glad och känner mig lyckligt lottad så måste jag ju göra ett inlägg för o få en trisslott med.
Har man turen på sin sida kanske ;)

Allt man behöver göra är att skriva ett inlägg där man länkar till aktiebolag.
En trisslott är ju aldrig fel även om man sällan vinner.
Dessutom har man ju inget att förlora om man får den gratis ;)
Tack till er aktiebolag / lagerbolag

Nu ska det jävlar i komma ett positivt inlägg här.
Jag fick äntligen ett positivt besked och det var precis vad som behövdes för att få mig att dra lite på smilbanden.
Distanskurse var uppdelat i 3 olika moment och det 1:a är avklarat för länge sen.
Det skulle det 2:a med varit men efter tekninska problem o ditten o datten så har vi inte fått svar på vår inlämningsuppgift som hade deadline den 16 April!

Läraren "påstår" att hon varit bortrest och efter x antal irriterade mail och frågor på forumet så hade hon idag äntligen löst det och vi fick våra svar.
Jag som var orolig för att bli underkänd eftersom jag kände mig osäker på hur min uppgift var blev m'kta förvånad när jag öpnnade sidan och såg att jag fått VG.
Högsta betyg.
JIHOOO!!
FY FAN VAD JAG BEHÖVDE DETTA NU!!!!!

Om jag inte skulle jobba natt imorgon och älskling inte skulle upp kl 7 så hade det fan i mej blivit champange.
Nu får det bli kaffe istället o champagnen får sparas till på Lördag.
Jag är så stolt över mig själv, första högskolekursen jag läser + att jag läser ett program samtidigt och jag lyckas ändå få VG.
Ikväll ska jag leva på detta o imorrn ska jag ta nya tag o plugga inför hemtentan på Tisdag.
Men det är imorgon det.


JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!

Usch, igår var ingen rolig kväll.
Jag spenderade halva kvällen gråtandes i soffan.
Tårarna sprutade på mig!
Det har blivit för mycket helt enkelt.
Mycket i skolan, mycket i distans, pengar, irriterat hemma osv.
Till slut brister det.
Jag känner mig trasig.
Jag saknar en vänskap som var starkare förut.
Det är ingen som ringer bara sådär en kväll o frågar hur det är.
Rings det så vill man nåt.
Det gör mig ledsen.


Jag blev arg på mig själv också, arg för att jag inte är ett dugg bättre.
Hur ofta ringer jag bara för att fråga hur allt är?!
Dessutom blir jag arg o irriterad över mitt sätt.
Ta bara det här med flytten.
Jag har fokuserat så mycket på att göra lite då och lite då för att det inte ska bli stressigt så istället blir jag stressad över det!
Hänger ni med?


Ibland är det verkligen skönt att bara få vara ledsen.
Och är det nån situation som J är bra på att ta så är det situationerna när jag bryter ihop.
Han lyssnar, torkar mina tårar och förstår <3


Vi har så olika ryggsäckar han och jag.
I min familj är det okej att vara ledsen och visa känslor.
Både bra o mindre bra.
Vi kan bli jättearga på varandra och skrika och gapa (kanske mindre bra) men vi är också väldigt noga med att berätta hur mycket vi älskar varandra och skämmer bort varandra.
I J:s familj är det mer att man ska vara "JÄMN".
Inga raseriutbrott, inga gråtattacker och inte så mycket ömhetsbevis.
Bra på vissa sätt, sämre på andra!!


Idag känns det bättre, jag blir alltid varm i hjärtat när jag tänker på hans sätt att tackla min "down perioder".
Det är vid svåra stunder och prövningar som man verkligen får bevis på att man hittat rätt.
Det vet jag!


Tack för att du alltid finns bredvid mig !

Låt oss sjunga om livets fest
När som hårdast vi prövats.
Knappt man vet vad man älskar mest.
Förrän man allt berövas.

Nu är ja på lite bättre humör igen =)
Kom ett förlåt sms i förmiddags och en ursäkt är ju oftast allt man behöver för o gå vidare.


Jag är så trött o velar mellan att träna, gå ut o gå eller lägga mig en stund.
Lutar åt det sistnämnda.

Jag i Fredags innan girlsen kom.

Nu lyssnar jag på en super bra låt. Videon är med superbra, från "Min Bäste väns bröllop" ju.
Som är en superbra film ;)
Ani DiFranco <3

Jag känner att jag bara måste gnälla av mig här.
Nu när det är så in i helsikes mycket o göra i "skolorna" för mig och det är plugg från morgon till kväll så har J lovat att dra det tyngsta lasset här hemma vad gäller framförallt packning till flytt men även städning, tvätt osv.
Det är ju inte mer än rättvist tycker vi båda.
Jag vill ju prestera så bra som möjligt o när man pluggar så är det ju inte så att man slutar kl 16 och sen är fri som när man jobbar.


Denna "dealen" har vi båda varit överens om och det var faktiskt J själv som sa att vi skulle göra så + att det var mitt villkor ifall vi skulle ta lägenheten, annars hade jag veat tacka nej för jag känner att jag har så mycket just nu.
I teorin är vi överens om det iaf, men funkar det i praktiken? NEJ!
J tycker att det är lugna gatan eftersom vi inte flyttar förrän om 3 veckor, jag vill att vi kör lite varje dag så att vi inte behöver stressa ihjäl oss. Då faller ju hela idénmed att han ska göra det för att jag inte ska stressa.


J skulle fixa kartonger o fråga i affärerna här omkring om man kunde få, har han gjort det? NEJ!
Igår somnade han i soffan vid 22 trots att han sagt att han skulle både tvätta och packa.
Jag var så jävla irriterad eftersom jag hade pluggat hela kvällen så jag orkade inte ens väcka honom.
Jag ställde alarmet på hans mobil o sen gick jag o la mig efter att ha plockar ur diskmaskinen, lagt in tvätt i maskinen, plockat in torr tvätt osv.
23.30 ringer alarmet o jag hör det från sovrummet o en hör jag hur han stänger av det.
Tror ni han går upp? NEJ!

Han somnar om så 00.00 ringde jag till hans mobil så han vaknade av det o sen la jag på, då kom han in!!


Jag har jättelätt för att få migrän och spänningshuvudvärk när jag stressar och förra våren var jag sjukskriven för stress symptom.
Jag fixar inte att skjuta på saker för jag kan inte sluta tänka på de så då går jag bara o stressar upp mig över att inget blir gjort. Jag vill inte va tjatig och tycker det är upp till honom också att ta tag i saker.
   Att dessutom säga att man ska göra saker och sen skita i det.
Så typiskt honom!


Irriterad är jag!!
Tur ja ska träna i eftermiddag, då får man ut lite aggressioner.

Ja, jag syftar naturligtvis på Desperate Housewives.
Mycket annat har inte hänt denna Tisdag kväll.
Plugg AB här hemma!!


När jag bokade in en läkartid nästa vecka när jag ska ner till Skåne så hämtade jag min agenda för o skriva in det.
En reflektion var: "Jävlar vad jag har mycket att göra just nu."
Varje dag är det nåt.


Denna vecka är det full fokus på plugg till hemtentan som är nästa vecka i distansen ju.
Imorgon är det skola mellan 10-12 (onödigt o pendla 14 mil för det) sen efter det ska jag försöka hinna träna med betoning på försöka. Sen blir det plugg o ja just det jag måste hinna skriva ett CV med som jag ska ha med mig till intervjun imorrn.
På Torsdag är det intervju inför praktiken och sen besök på mitt sommarjobb för o hämta schema och boka tid för bredvidgång.
På Fredag är det plugg o sen nattjobb som gäller.
På Lördag slutar jag 7.15 så en del av dagen lär spenderas i sängen o kvällen måste jag försöka ha lite kvalitetstid med min J <3
På Söndag är det plugg o sen jobb på Hemtjänsten 16.45 till 21.
Pust, tror det var det mesta o däremellan ska man hinna städa, packa för flytt, laga mat, blogga ;) osv.


Lite bilder.


fisket i söndags


Mellan 21 och 22.15 tog ja pluggpaus o kollade tv.
 



Nu är det lite plugg igen innan jag stupar i säng!!

Jag sitter och läser kurslitteratur i distanskursen.
Anorexia nervosa och bulimia nervosa, anorexi och bulimi helt enkelt.
Ibland när man som jag pluggar väldigt allvarliga saker glömmer man att det faktiskt inte bara är text i en bok utan det här är sjukdomar som människor dör av.
1 av 100 lider av anorexi och 2 av 100 lider av bulimi.
Det är sjukt mycket!!
Ungefär 1000 personer dör varje år i Sverige till följd av anorexi.
Då talar vi bara om de som dör av sjukdomen, många begår självmord innan.
Det är verkligen sjukt!!


I avhandlingen jag läser nu (som inte är superrolig) stod det en liten text längst ner.

Till minne av "Elsa" 1972-1989

"Sometimes it snows in April
Sometimes I feel so bad, so bad
Sometimes I wish that life was never ending
But, all good things, they say never last."

/ Prince.


Tjejen på bilden är 27 år och väger 31 kilo.
Hon har varit anorektisk sen 13 års ålder men bestämde sig för att visa upp sin utmärglade kropp i en reklam mot skönhetshetsen. Läs mer här.

Åh vad kul att ni gillar "nya bloggen".
Extra kul att höra att man bli glad när man tittar in här ju =)
Även om innehållet kanske inte alltid är muntert så är det ju kul om utsidan är det.
I Augusti har jag bloggat i 3 år.
Mer eller mindre flitigt och inläggen har skiftat från mer djupa tänkvärda texter till att numera fungera mer och mer som en dagbok och ett sätt för dom "hemma i Skåne" att se vad som händer i min vardag här uppe i Småland.
Extra kul är det ju att jag faktiskt under dessa 3 år bloggat på samma ställe med.
Hakanssons hak is the shit ;)


Imorse när jag körde mot skolan så hörde jag denna låten på radion.
Jag tyckte den var superbra och skrev ner namn och artist.
Självklart är jag snäll och delar med mig.
Jag vet inte hur många av er som gillar "min musiksmak" och mina tips men jag vet att Syster läser och hon och jag har väldigt lika smak <3
Well, videon var det ja ;)

Ska ut o gå med Fröken Rosklint.
Vad händer, jo givetvis börjar det regna h*****e
Får bli regnrock och gummistövlar :P



Trevlig Söndag!!

Ligger fortf i sängen med baksmälla.
Ja, jag ska inte klaga för den är inte så farlig och dessutom självförvållad!!
Synd bara att man ska missa Jönköpings finaste dag hittills!!


Jag har suttit med datorn i knäet i sängen i några timmar nu o funderat ut vad vi ska göra i sommar.
Eftersom vi nyss varit i Indien och vi åker till Turkiet med la familia i Augusti så får det bli små korta tripper i sommar.
Jag tänker Skåne, Halmstad och vi är båda väldigt sugna på Gotland.
Min mammas vännina är från Gotland och på sommaren när jag o syrran var yngre så åkte familjen alltid dit 1 vecka.
Hon hade en stuga som saknade både el och rinnande vatten men det är rena paradiset där.

Om jag o J kommer dit så lutar det nog åt att hyra en stuga, eller varför inte tälta?!


Imorgon har jag bestämt att vi ska åka o fiska. Jag metade rätt mycket när jag var yngre o hemma hos mamma ligger troligtvis mitt gamla metspö gömt någonstans.
Det är så rofyllt att meta så nu jäklar ska jag ta upp det igen.
Jag älskar verkligen att vara ute och göra saker som fiska och rida.
Man blir ett med naturen på nåt sätt och ändå är det så avslappnande.



Ha en fin Lördag!!

Läser överallt om att det varit en underbar dag med 25-30 grader på flera ställen
Hmmm.. jag måste ha missat detta.
Dagen spenderades ju i skolan och i klassrummet ser man inte mycket av vädret.
Min redovisning hölls visserligen utomhus men jag var så nervös att det kunde varit snöstorm och jag hade ändå missat det :P
Vill inte påstå att det gick bra men nu är det gjort iallafall och det känns såååå skönt.
Ett stressmoment mindre!!!


När jag kom hem så skulle J på träningen. Jag bestämde mig för att åka snålskjuts in till stan och sola lite (vill ju inte tappa all min fina bränna) och efter solningen promenerade jag hem.
Dock med Eva tjatandes i luren så jag reflekterade nog inte så mycket över det eventuella solskenet då heller.
Ja, ja det kommer fler dagar.
Hoppas jag...

Imorgon kommer min fina Emma hit <3
Om några veckor åker hon till Australien för att plugga och kommer stanna där till November? eller December?
Buhäääääääää :(
Jag kommer sakna henne som en galning!!!!!!



Jag måste verkligen radera bilder från minneskortet.
Där är så mycket bilder på det så det tar hundra år för alla bilder att ens synas när man väl sätter i kamerasladden.
Hajjar ni?
Jag är så dålig på att ta bort bilderna därifrån. Även om jag lägger in de på datorn så är jag livrädd att nåt ska hända och att alla ska försvinna o då tänker jag att det är bra o ha dem på kameran med.
J är den som ska föra över alla bilder på skiva, han har tagit på sig det.
I praktiken fungerar det dock sådär.
Och jag kryper till korset o erkänner att jag vet faktiskt inte hur man gör.


Hmm...
Nu vet ni iaf varför det är så dåligt med "nya" bilder här för tillfället!!!!

Nej, ni kan andas ut. Detta inlägget handlar inte om att jag är gravid.
För det är jag inte.
Har inga planer på att bli det just nu heller.
Däremot känns det som om varenda kotte runt om mig är det.
Och är dom inte gravida så har dom iaf barn.


Jag fyller 24 i år. Jag är inte gammal, eller?
Trots det så har många av mina vänner ( även jämngamla ) redan barn eller väntar.
J och jag är lika gamla, 1 av hans vänner fick barn i våras.
Av mina är det säkert 5-6 st som har eller går i väntans tider.


Sist vi var nere i Skåne så spydde jag nästan på frågan "När är det er tur då?" till slut.
Till och med J som har aldrig lägger märke till sånt blev märkbart irriterad.
Vi tänker mycket på det, speciellt jag.
Inte så konstigt kanske när jag fullkomligt bombaderas av barn och gravidmagar nu.
Dessutom älskar jag ungar.
Anias Max <3 är min prins o jag älskar honom som en systerson.


Jag trodde allvarligt talat att jag skulle bli en av de första att skaffa barn i min umgängeskrets, ack så fel jag hade. Visst drömmer jag om barn, massor.
Som tur är kan jag snutta av mig med både Max, Loke o Wilma.


Men jag drömmer om annat också. Jag drömmer om att ha ett arbete jag trivs med, en utbildning att söka på, en god ekonomi så jag kan ge mig själv och min familj en bra tillvaro.
Ett liv med massa erfarenheter.
Jag drömmer om att besöka så många platser på jorden!
En dröm var att ta körkort och vägen dit var inte enkel.
Jag drömmer om ett liv med en man som jag känner mig trygg med.


Jag inser att för att förverkliga drömmar krävs planering, alla drömmar går inte hand i hand.
Att resa jorden runt med en liten bebis är betydligt mer komplicerad än att göra det 2 vuxna.
Att plugga när man har barn är inte lätt, det går, men det är mycket lättare att göra det innan.


Jag menar inte att livet tar slut när man skaffar barn, snarare tvärtom.
När man får upp det slemmiga lilla knytet på bröstet känns det säkert som livet tar sin början där och då.
Jag har i många år längtat efter det ögonblicket, men för varje år jag valt att vänta och istället satsa på sånt som är bra att göra innan( som körkort, resa, utbildning osv), för varje år har jag känt att jag är glad att jag väntade. För varje år känner jag mig mer o mer redo och jag är glad nu att jag inte blir en mamma som kommer hem och klagar över mitt lågavlönade, slitsamma, ostimulerande jobb.


Jag ser mig som ansvarsfull och barn är inget man skaffar för att sen lämna bort när det blir för jobbigt.
Det är ett livslångt ansvar.
Mitt barn ska ALDRIG behöva höra "Jag hade tänkt göra det men sen när du kom så fick jag tänka om" eller
"Jag ångrar verkligen att jag inte gjorde det innan jag fick barn".


Så svaret på den jävla frågan om "När det är vår tur":
När det känns rätt och jag ska klara av min utbildning först.
Och jag lovar, när jag blir gravid och vi ska ha barn så KOMMER jag tala om det!!!


Var sak har sin tid!
Där är J och jag HELT ÖVERENS!!!!!!!


LEKTANT BELLA I SOMRAS =)

Detta inlägg betyder inte att jag tycker det är fel av er som väljer att ha barn i unga år eller ni som inte riktigt hade planerat det. Livet är fullt av överraskningar och alla drömmer vi om olika saker.
Vi har vår dröm och vårt liv.
Än så länge väljer vi att leva det bara vi två <3

Efter en vecka i Palolem åkte vi vidare mot Norra Goa och första stoppet av två blev Candolim.
I Candolim var det väldigt öde o mycket hade stängt.
Vi hade däremot tur och fick tag på ett helt okej hotellrum för ynka 130 spänna natten o nära stranden.
Första kvällen så gick vi till närmsta öppna restaurang då jag var såååå trött.
Jag fick släpa in J som fick lite ångest när han såg att dom hade karaokekväll.


Efter mycket strand och bad så passade det bra med en tur in till gamla Goa.
Det känns som att det i varje turiststad finne en "gammal" stad också som man bara måste o varenda jävla gång är den fylld av massa kyrkor. Goa var inget undantag!!!!
Fast fina var de ju:
   

På väg hem från Gamla Goa hade J önskat att få åka buss ( svinbilligt i Indien ) så det blev det.
Hmm.. en lite annorlunda upplevelse än att åka buss här




Som ni ser var bussen ganska pimpad =)

Resterande dagar njöt vi mest på stranden i Candolim, som sagt så var där dåligt med saker att göra och J låg magsjuk en av dagarna vilket ledde till att jag överlägset vann "Jag är brunare än du" tävlingen.
Klart man passar på o pressa när kille  e sjuk ;)



 

Just det, sista kvällen i Candolim åkte vi på marknad i Anjuna.



Jag köper klänning. Pruta är ja bra på!!


När J knäppt bilden sa gubben "Money please, this is a business cow) haha

Hotellet vi bodde på hete Holiday beach resort.


På stranden på Candolim låg Vraket "river princess" som gick på grund där i början va 90 talet.
Ingen ville ta ansvar för det så det har legat kvar sen dess.
Det ser spöklikt ut och J ville simma ut till det.
Som tur var så var det för höga vågor för det.

 

Jag har så fullt upp med läxor, praktikrapporter och instuderingsfrågor i både "vanliga" skolan och distansen just nu så bloggen hamnar lååååååångt ner på priolistan.
Idag var första dagen i skolan på 13 veckor och det kändes dölustigt att åka de 7 milen mot Värnamo.
Väl på plats var det naturligtvis roligt att träffa alla igen även om jag saknar min praktikplats.
Själva klassen har ju dessutom varit ganska duktiga på att snacka skit o även om jag trivs bra med en hel del människor där så tycker jag gruppen i sig är ganska dåligt fungerade just som klass.
Nog om det.


Efter att ha slutat kl 14.30 for jag hem i ilfart och full med energi så tog jag tag i vår klädkammare som vi mer använt som förråd.
J har ju lovat att packa o sortera det mesta inför flytten eftersom jag har så mycket i skolan nu men för att han ska kunna ta sig an klädkammaren krävdes det att jag först sorterade ut allt som jag inte skulle ha där inne.
Gött o ha det gjort.


Nu är praktikrapporten med 100% klar och mina förberedelser för redovisning är 90% färdiga ( ska redovisa på Torsdag).
Gillar att va ute i god tid.
Nu ska jag krypa i säng, i god tid innan jag ska upp :P


Bilder från helgen:

Mamma försöker härma Wilma =)

     





  




Visst e mitt Jönköping vackert.





GODNATT!

Bloggade inte i helgen knappt då mamma, hennes peter och barnen var här.
Såå mys var det.
Vi gick promenader, käkade lunch, shoppade lite smått, åt på restaurnag och kollade film.


Jag måste berätta för er om filmen vi kollade: Hachiko!


Filmen handlar om en hund, Hachiko som efter att som valp blivit tappad i sin bur på stationen, blir omhändertagen av en professor.
Tilsammans med honom och hans familj får han några underbara år och varje dag följer Hachiko professorn till tågstationen och sitter sedan och väntar när han kommer hem igen.
En dag kommer professorn inte hem.


Hachiko blir förtvivlad men väntar ändå vid tågstation varenda dag på att proffessorn ska komma.
Hachiko väntade i 9 år!!
Hachiko, a dog's story är baserad på en verklig historia!
Idag finns en staty av Hachiko på platsen där han väntade varenda dag!


Hachiko.

Indien får ett lite extra plus då det är det enda landet jag åkt på semester till och kommit tillbaka och vägt mindre än jag gjorde när jag åkte!

Dock kan det bero på magproblemen som vi både hade där nere och som fortfarande hänger i.
Så fort jag äter nåt kommer det ut lika fort :P
Vi åt 90% vegetarisk mat och ingen sallad, kyckling, knappt skaldjur osv. och ändå fick vi båda diarré och magsmärtor.


Trots min viktnedgång som ju i sig är positiv hoppas jag snart mina 15 besök om dagen på toa återgår till de normala 1-2 ;)
 Känner sig lite handikappad när man får hålla sig hemma hela tiden!


en indien"outfit" bild =)

Att åka till Indien kan jag varmt rekommendera.
Vi har hört att man absolut inte skulle åka dit i April/ Maj efter som det var olidligt hett då o temperaturer över 45 grader var inget ovanligt :S
Antingen hade vi en jävla tur med vädret eller så stämde inte det vi hört ( i varje fall inte Goa).
Visst var det varmt ( cirka 35-40 c) men några olidlig dagar med kokande hetta upplevde vi inte.


Semester/ turist säsongen i Goa är framförallt från Nov- Dec till Februari.
Det enda negativa vi upplevde med att resa efter säsongen var att en del ställen var stängda.
I Candolim där vi spenderade 3 nätter i början av vecka 2 var det heldött.
När vi sedan beslöt oss för att byta till grannstaden Calangute blev vi dock glatt överraskade av stadens sprudlande.

Vi spenderade våra 14 dagar i Goa på 3 olika ställen.
De första 6 nätterna var vi i lugna och harmoniska Palolem som blev en klar favorit, det var semesterparadiset!!
Som en tavla låg Palolem beach inramad med palmer på ena sidan och havet på andra.
Allt var dessutom så lugnt här men det fanns ändå affärer och öppna restauranger och beach huts som kantade hela strandpromenaden från Norr till Söder.


Underbara strand!
   
Bilder från vår första beach huts. På den första sitter J på vår "balkong".


underbar frukostvy.

Att bo i beach huts var en väldigt blandad upplevelese för mig. De första två vi bodde i var väldigt enkla o billiga. Den sista var betydligt fräschare och finare men självklart också dyrare.
Eftersom dom river beachhutsen varenda år när monsunen väntar kan man ju förstå att dom kanske inte kan lägga allt för mycket jobb på varje hydda.
Det var en rolig upplevelse och spännande men jag hade svårt att sova och att få problem med magen på en toa som ovanstående är kanske inte drömmen :P
En beach huts kostade olika men de två första enkla gav vi 600 rupies för dvs cirka 115 spänn per natt och den sista som var fräschare kostade det dubbla, 1200 rs.

I Palolem var det som sagt lugnt och behgaligt men det fanns inte så mycket att göra. Det var mest en massa vackra stränder runtom som vi var o kollade på, blandannat Agonda, rajbag och Patnem.
Vi älskade stället och tyckte det var paradiset men efter en vecka kändes det ändå kul att åka vidare till nåt med mer fart och fläkt.
Till en barnfamilj eller ett romantisk par tyckte vi Palolem var det som hade passat bäst =)


Agonda beach

en liten "sjö" vid stranden.

Söta hundar och valpar var där överallt. Dessa 2 skulle gärna fått följa med hem.


Alla bilder kommer från Palolem o detta är bara ett axplock, jag har måååååånga =)
Tänkte skriva om de 3 ställen vi vart på, för sej i varsitt inlägg så hoppas jag att ni blir extra inspirerade och åker till Indien själva snart =)

Fortsättning föjer...

Känns om jag har hur mycket som heöst att göra nu när vi är tillbaka igen.
Visst är det skönt att åka på semester och bara släppa allt för ett tag men det negativa är ju att alla dom där "Måstena" släpper ju inte dig utan bara samlas på hög och man har desto mer att göra när man kommer hem.

Nu väntar avslutning i både distanskursen (massor med uppgifter där) och i "vanliga" skolan med praktikrapport, redovsning, temadagar m.m
Dessutom kommer vi flytta om cirka en månad dvs. massa packning o förberedelser o sen drar ju sommarjobbet igång.
Däremellan har jag dessutom en massa annat smått o gott som klassträff, krstd besök m.m.
Jag som är en person som i vanliga fall hellre gör saker på direkten (eftersom jag inte kan sluta tänka på dom ändå) än skjuter upp det tycker det här är pest.
Kort o gott är jag en person som oroar mig alldelles för mycket.


På denna semestern har jag faktiskt verkligen ansträngt mig för att inte tänka en massa på alla grejer som väntar när vi kommer hem och istället försökt vara i nuet men stundtals fanns tankarna och oron där ändå.
Det är svårt att nuta, koppla av och samla krafter när man inte kan lämna alla orosmoln hemma.
Jag önskar jag var lite mer som J när det kommer till det som inte har några problem att borsta av sig alla tyngder på axlarna och vara här och nu.
Gillar verkligen den sidan hos honom.

Nåväl, som min fina Ida sa: Fokus på rätt saker.


Nu är det distanskursen som gäller, punkt slut!!


En sneakpeak från vår semester: