Det enkla kan sannerligen vara det bästa ibland.

I Söndags innan jag skulle köra hem så bestämde vi oss för att ha picnick.
Det var jag, Lina, Mamma, Wilma och Baltzar.
Eftersom jag skulle köra hem mot Jönköping i hyfsad tid beslöt vi oss för att inte åka för långt.

Jag önskade att få åka till ett ställe som jag minns att vi var vid med skolan när jag var liten.
Vaktestugan i Köpinge.
Hela Köpinge kryllar av minnen och jag älskar att vara där ute.
Det är nostalgi och minnen från både den bästa (bortsett från nu) tiden och en del från den lite tuffare tiden av mitt liv.
Vid så många vägar, husknutar, träddungar har betydelsefulla och mindre viktiga händelser från mitt liv etsat sig fast i mitt minne.

Vi hade några jättefina timmar med gotte och solning i en underskön omgivning.


W frös så hon fick dela kofta med mig.



W ville ha bebismat och fast de smakade typ Ingenting så åt vi allihopa ;)

Jag, W och en underbar omgivning


Haha, B ser ut att göra någon exorcisten grej


Vaktestugan, där vi hade vår picknik =)


Wind in my hair♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0