Jönköping vs. K-stad
Nu sitter jag hemma hos mamma och väntar på att tiden ska gå.
Bussen in mot station avgår 10.32 och tåget går 11.23.
Vill va i god tid ju ;)
Har haft mysa familjedagar denna gången och vad jag behövde det.
Nu är humöret på topp igen och jag har laddat familjebatterierna.
Imorse vaknade jag 05.15 och gick på toa sen hann jag inte somna om innan klockan ringde 05.50.
Fick en idiotisk tandläkartid kl 06.50 imorse :/
Det vara bara o tacka o ta emot.
Nu är det gjort och jag blev mucho glad när jag inte hade några hål.
Jag har så blandade känslor för staden Kristianstad.
Jag saknar ju familjen jättemycket och närheten till mina vänner när jag är i Jönköping men staden Kristianstad i sig tilltalar mig egentligen inte alls.
Det är en liten stad med litet utbud (framförallt vad det gäller framtida yrken) och alla känner alla.
Jönköping är mer hemma för mig, jag älskar staden.
Det lilla men ändå stora och jag har fått möjligheten att träffa fantastiska människor via praktik och jobb.
Jag har knytit kontakter och skaffat mig referenser.
Och sen trivs jag ju otroligt bra i vår lägenhet.
Att det dessutom är otroligt vackert och man kan staden utan o innan gör det ju inte sämre.
Den dagen (om den dagen skulle komma rättare sagt) jag flyttar tillbaka hit så kommer det enbart vara för människorna här.
Och är det lika rätt då?!
Förstår ni vad jag menar?!
Inga beslut ska tas idag men jag är evigt trött på att fundera och fundera och att hela tiden höra tjatet från vissa "När flyttar du tillbaka, har ni sökt lägenhet här, vad är planerna osv"
Jönköping by night ;)
Syndpunkter från mamsen:
visst är det fruktansvärt tråkigt ibland att du bor en bit ifrån mig men så underbart trevligt o roligt vi har när vi väl träffas. Jag tror att vi alla uppskattar den tiden o de dagarna vi får tillsammans mycket mer nu än innan när vi kunde träffas när vi ville. Visst önskar jag ibland att jag bara kunde lyfta luren o ringa dig o säga att du skulle komma hem o äta eller att vi skulle ta en fika på stan..... men som tur är har du ju inte flyttat utomlands utan "bara" till Jönköping vilket inte är världens ände.... bara nästan.
Den besvärligaste är ju nu att man måste planera när man ska träffas - tar ju för lång tid att köra fram o tillbaks på en dag så det får ju blir när jag är ledig nägra dagar.
Vi diskuterade ju en del om det nu när du var hemma o du vet vad jag lovat mig själv även om det svider ibland - att aldrig hindra er för att göra det ni vill.
Puss o älskar dig jättemycket o ser fram emot om två veckor när vi ses igen. <3 <3 <3
