En mening som jag sen jag läste den burit med mig varje dag på min praktik:

"Kan du föreställa dig hur det är att lämna ditt hemland mot din vilja".

För det är så, att fly för sitt liv ifrån allt vad familj, trygghet och hem heter är absolut sista utvägen!!
Att skicka iväg ditt eget barn, ditt kött och blod- alldelles ensam med nån okänd person är defintivt sista utvägen!!

En flykting har i de flesta fall inte själv valt att komma till Sverige och "få det bra" och "allt ordnat".

De blir oftast tvungna för att rädda sig själva (och i bästa fall även sin familj) från krig, förföljelse, hot osv.
Tänk själv att vara tvungen att lämna Sverige och alla du känner för att det är krig.

Du vet kanske inte ens om din mamma lever, var din syster är eller om ditt hem står kvar?!
Du vill tillbaka, till det som var. Inte till kriget men till familjen och din trygga miljö.
Vill tillbaka till det som var innan det var krig eller förföljelse.

Du vet inte om du får stanna i Sverige och om du får stanna, vill du det?!
Kommer du då någonsin att få se din far i ögonen igen?!
Kommer du någonsin känna att du möter någon person som känner dig utan och innan och acccepterar dig precis som du är?!

Ingen vet hur du var när du var liten, ingen kan berätta minnen från din barndom, ingen ser på dej och vet hur du ser ut när du har haft en dålig dag.
Du kanske aldrig mer kommer få en sån kram som bara en mammas välbekanta armar kan ge.

Detta är vardag och sanning för många jag möter!!
Det är för mycket för att ens våga föreställa sig eller förstå?!
Bara tanken på att aldrig få sin min familj igen får mig att rysa!!


Och folk undrar varför de vill tillbaka eller varför de mår dåligt över att vara i Sverige?!?!


Flyktingar- Afghanistan