Jag hatar snabbmat.
Jag tror mig aldrig ha känt längtan efter vare sig hamburgare eller pizza. Nä!!
Mammas lasagne har alltid varit favoriten.
Men J han är lite tvärtom. Häromdagen så nämnde han nåt om att det ju faktiskt var väldigt längesen vi käkade burgare.
Så igår i Ystad blev det Max efter hans önskemål.
Snabbt? JA
Billigt? NJA
Gott? INTE SPECIELLT
Alltid lika pinsamt med o be om slimmål eller bönsallad till istället för pommes.
Det är som att säga "Jag tycker att jag är tjock ja" ;)






Nu blir det bingen!!

Sovgott igelkott!