Klockan är nu 09.20. Jag gick ut och började arbeta ca 08.10 och var tillbaka 09.15 och har redan hunnit trilla 2 gånger.
Jag har inte trillat en enda gång innan i år men nu när det är så in i h*lvetes med snö kan man ju inte undvika det.
Det första man tänker är ju inte "slog jag mig, har jag ont någonstans?" nej, det första man tänker är "helvete, var det nån som såg mig?". Människan är en lustig varelse...

Tack Sandra för din kommentar i föregående inlägg. Blev så varm i hjärtat när jag läste den.
Det är vid såna tilfällen som gårdagen som man mer än nånsin behöver höra att man har vänner som finns där o stöttar en.
Allt i ett förhållande kan ju inte bara vara ros hela tiden. Det är inget sunt förhållande enligt mig.
Jag är fortf. besviken och lessen men har bestämt mig för att försöka ta nya tag och se denna dagen som en ny möjlighet.

Han vet hur jag känner och det är ju huvudsaken.

Jag får nästan dåligt samvete när jag skriver ut vissa saker här vilket ju egentligen är helt fel.
Det är min blogg med mina tankar och åsikter.
Jag skaffade ju den för att jag skulle kunna skriva av mej om både bra och dåliga saker.

Nåväl, hoppas din Söndag börjar bättre än min.

Kärlek- så enkelt, så svårt!!