En trött Bella skriver. Trött i kroppen, trött i huvet, trött på jobbet, trött på sambon ja allt...

Jobbade kväll igår och var på så gott humör hela kvällen. Kände mig så kär och lycklig.
Sen kom J och hämtade mig efter jobbet och efter han sagt en sak som sårade så j*vla mkt blev allt bara fel, fel, fel.
och så har det fortsatt idag.

Ibland önskar jag verkligen att jag kunde skriva ut mer här i bloggen. Precis som alla andra som har en blogg som läses av familj vänner och bekanta så känner man sig ganska begränsad.
Får väl skaffa mig en dagbok.

Det är inte som innan när ja mådde dåligt eller hade dåliga dagar. Då ringde jag alltid till mamma eller mina vänner och pratade men jag känner inte att jag kan göra det på samma sätt längre.
Dels har den vännen som jag pratade mest med och jag glidit isär en del (och det är inte bara mitt fel). Och dels så känns det som om när jag o J bråkar så tar alltid alla hans parti eller "försöker förklara för mig hur han kanske menade".

Vad jag behövt är nån som lyssnade på mig. Nån som stöttade mig, inte nån som tog han i försvar alltid bara för att dom är rädda att det ska ta slut mellan oss.
Bara för att vi bråkar betyder inte det THE END.

Känner mig uppgiven och ledsen. Tack Dessi för att du lyssnade på mej idag. Det hjälpte verkligen <3

Ibland vill jag bara krypa ur mitt eget skinn och försvinna..


Dessi <3