Vi gjorde det bägge två. Vi tog oss ifrån "hålan" till en ¨varsin annan håla. Fast en ny, spännande, äventyrlig och trivsam håla.
Jag vet inte om jag hade gjort det här utan ditt stöd Sandy. Du har verkligen peppat mig och stöttat mig och din uppmuntran och dina peppande ord har betytt så oehört mycket för mig.
Jag är så glad att vi fortfarande hållt ihop. Du och jag, hela och halvan, piff och puff, ler och långhalm :)

Vem kunde för två år sen tro att våra drömmar om att gå vidare, ta nästa steg, möta en utmaning, någonsin skulle bli sanna. Jag var tveksam och det tror jag du med var.
Så vad gjorde att vi lyckades?
Vår kämparanda, vår förmåga att inte ge upp, vårt envisa sätt att och förmodligen också vårt stöd åt varandra.
Ditt liv blir självklart vad du själv gör det till men visst fan underlättar det att ha en klippa i stormen, en person som förstår och hjälper.

Som du själv skrev till mig "Bella, du är den enda som förstått hur mycket jag vill ta mig härifrån och själv känt likadant"

Så många motgångar, så många "familjeproblem", olyckliga kärlekssagor, svikande vänner och ändå står vi här i varsin håla!! And we love it!

Sommaren 2006 var vår stora festsommar, det är inte många minnen man har av nyktra lördagkvällar inte.

Nej då var det rocka röv på banken. Så fulla och odrägliga som möjligt, så skrikande och högljudda som möjligt. Men så förbannat roligt vi hade.

Jag glömmer aldrig sista kvällen i krstd precis innan du skulle flytta, vi tömde en bag in box (Kanske var det två?), bölade och skrattade om vartannat. Ha, ha och sen ringde du upp en gammal flamma bara för att få ett sista skjut i krstd innan du stack, men hur det gick med det vet vi ju. Det var roligare att ringa och prata än när han väl komma. Nej han fick inte mycket den kvällen den stackaren :)


Jag är så glad för din skull, att du trivs så bra, hittat en "helylle" grabb och blivit vuxen (hmm.. känns skumt).

Tack Sandy, I love you with all my heart!!