till min älskade Madde

Den människa som känt mig absolut längst förutom min familj är Madde.
Vi har umgåtts sen vi var små spädbarn. Eller rättare sagt så umgicks våra föräldrar då så därför blev det att även vi träffades. Jag har kort sen mitt ett års kalas där jag och Madde sitter och käkar tårta med hela ansiktet :)

Vi har sååå mycket minnen ihop. Både bra och dåliga för i ärlighetens namn så har vi haft dåliga perioder i vänskapen också, mest bra men en del dåliga också.
Hon är en av dom personer som känner mig absolut bäst. Och hon är definitivt den självklaraste personen jag ringer när jag är nere och behöver muntras upp eller bara "böla ut".
Hon vet precis vad hon ska säga och hon vet precis när hon inte ska säga någonting, när hon bara ska lyssna.

Jag har henne att tacka för så mycket. För även om hon är en envis jävel med sina fasta principer på hur saker och ting ska vara och så är det bara så är hon den mest självklara personen som jag vet kommer finnas i mitt liv för alltid. Vår vänskap har satts på prov många, många gånger och den har tagit sig igenom alla stormar och piskande regn utan att försvagas utan istället bara växt sig starkare.
'
jag har så många underbara stunder att minnas med henne. Så många stunder jag gråtit ut i hennes armar och så många kvällar som vi suttit tillsammans för att bara ta ett glas vin, som blev två, som blev tre som blev en bag in box och resulterade in en rockande helkväll på banken.
Herregud vad vi levt vår ungdomstid med fest och allt där till.
Gången när vi var ute och jag fick med mig en jobbig 40 årig hem och vi bestämde oss för att säga att vi var systrar och Madde fick spela aspackad ha, ha.
Gången när vi vaknade skavföttes i min säng (som alltid) och bara låg och fnittrade "Jag är fortfarande full" "hi, hi, hi ja med" och sen begav vi oss till statoil raglandes för att köpa en frukost beståendes av glass, godis och chips.
Andra gången jag träffade hennes numera sambo och läste lusen av honom för att han påstod att jag var full, stackars Daniel.

I somras gjorde hon något underbart för mig och följde med mig på bröllop till Polen när en av våra vänner gifte sig. Och jag vet inte vad jag skulle gjort utan henne där. Hon är min klippa i stormen.

Madde, det finns ingen som någonsin kommer kunna ta din plats i mitt hjärta. Ingen, aldrig!! Du är en av dom mest fantastiska personer jag någonsin mött. Älskar dej!!!!


image36
Inför bröllop i Polen


image37

redo för party!


image38
fråga mig inte vad fan vi gör här :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0