Men jag är glad ändå =)

Och när jag väl är duktig och lyckas bli färdig i tid ja då messar J o säger att han åker EFTER Kalle.

Jaja, vad göra?!

Hallå =)
Hur har ni det i julstressen?!

Idag köpte jag den sista julkappen.
Till pappsen♥
Jag tar chansen att visa den för er här eftersom jag vet att han inte läser och visserligen är min lillebror typ den största skvallerkärring som finns men den risken tar jag :P

Jack Daniels choklad =)

Dyr (49 spänn) liten förpackning men förmodligen uppskattad då jag har en whiskytokig pappa =)

Ikväll ska vi kolla på Inception.
Jag sa tvärt nej först när J föreslog den men efter att ha sett trailern ångrade jag mig.
Jag avskyr egentligen Action men storyn här verkar vara intressant.
Nån av er som sett den?

Igår såg jag den här när J gått o lagt sig ;)

Bra men ganska "invecklad".

Nu har vi varit och druckit adventskaffe hos svärföräldrarna (känns konstigt att skriva så) med J:s mormor.
Och såklart var min favvo Louice hemma =)

Vi pratade om hur mysigt det är att känna sig som en del av en familj som man inte ha några blodsband till.
Både jag o J känner så för varandras familj♥

Det blev goa kaogor och massa prat som vanligt.
Me love

Nu har jag pluggat på läxan till imorgon och ska joina J i soffan för att kolla film.






Tyckte jag var fin i håret så jag får ju visa =)

Jag snor ännu ett tema från 30 dagars blogginlägg.

Dag 3, Mina föräldrar.

Mina föräldrar separerade för många, många år sedan.
Jag är inte helt hundra men jag tror att jag var 6 år och Lina 4.
Jag har få och ganska svaga minnen från tiden då vi levde tillsammans som en familj.
Men jag älskar att jag kommer ihåg lite, Lina minns nog inte det alls.

Det här inlägget skall ju dock inte handla om det, det kan jag skriva mer om en annan gång.
Detta ska ju handla om dem.

Mamma:
När mamma var lika gammal som jag är nu (24) hade hon en dotter på 1 år.
Hon var bara 23 år gammal när jag kom till världen.

Jag beundrar min mamma på många sätt.
Hon är stark och självständig.
Hon tar inte massa skit och hon är ärlig. Hon säger alltid vad hon tycker och den sidan har jag försökt bära med mig.

Hon har kämpat hårt, hon var inte ens 30 när hon blev ensamstående med två små flickor.
Med en mycket dålig, nej usel lön, ett stort hus och massa utgifter vet jag att hon har haft det otroligt tufft.
Hon har alltid fått kämpa och hennes liv har bjudit henne på en hel del motgångar.
Trots detta har det alltid funnits en stor rikedom i vår lilla familj och den rikedomen var inte pengar utan kärlek♥.

Jag och mamma hade i flera år en komplicerad relation till varandra (varför är mellan henne och mig) och båda har vi sagt och gjort saker som vi ångrat/ ångrar.
Trots att vår relation och vårt mor och dotter band många gånger vacklat och varit ostadig har jag alltid känt att hon älskat mig, villkorlöst och oändligt!

Mamma och jag är väldigt lika på många sätt (kanske är det därför vi ibland haft svårt att komma överens).
Och på andra sätt är vi väldigt olika.
När jag blev äldre och visare ;) insåg jag att jag har med mig mycket från min mamma.

Hon har lärt mig att stå för den jag är och att om man visar kärlek, så får man det oftast tillbaka.
Hon har lärt mig att när jag känner mig ensam och ynklig, se mig omkring och jag finner massa människor som älskar och värdesätter mig.
Att jag aldrig är ensam, för även om jag inte har någon annan så finns hon alltid där.

Mamma har gjort val och beslut i livet utifrån vad hon trodde var bäst för oss, sina barn. Det vet jag.
Sen kanske summan av kardemumman inte alltid blev som tänkt men jag vet att hon alltid har försökt, försökt det bästa hon kunde.
Jag förstår det nu!
Min mamma är en hjälte på många sätt och vis, hennes liv har varit hårt och tufft men hon har alltid kämpat, aldrig gett upp, alltid älskat och jag hade aldrig velat byta ut henne mot någon annan.
Hon är tveklöst den starkaste personen jag vet, min mamma♥

Pappa:
Min pappa var bara 22 år när han blev pappa.
Kanske för ung, kanske för ego.
Trots att jag ibland känt att han svek oss.
Svek sin familj och valde att överge mamma med oss så är jag övertygad om att han gjorde det bästa han kunde.

Trots att pappa lämnade sin familj har han alltid funnits där.
Han har aldrig flytt ifrån sitt ansvar som pappa och aldrig glömt oss.
Han har alltid älskat oss och träffat oss.

Pappa har varit en stor förebild för mig, fast på ett annat sätt än mamma.
Mamma är trygghet, pappa är stöttning och peppning.

För några år sedan valde han att byta riktning i livet.
Han valde att förverkliga en dröm han hade, om att starta eget och i och med detta riskerade han all sin trygghet i fast jobb osv.
Det är modigt tycker jag, speciellt när man har familj, hus och barn.
Pappa har alltid trott på mej, fått mig att känna att jag kan göra och bli precis vad jag vill.
Fått mig att känna att det är jag som bestämmer hur mitt liv ska bli.
Uppmuntrat mig och peppat mig till att utforska livets möjligheter.

Många beskriver mig som målmedveten och modig och detta är ju främst tack vare mig själv.
Men jag vet att utan stöttning och peppning är man ganska liten på jorden.
Att jag vågar kasta mig ut och tänka "Jag landar ju oavsett. Kanske hårt, kanske mjukt" är mycket tack vare pappa.
Om man aldrig provar och aldrig vågar ta risken att misslyckas får man inte heller chansen att lyckas.

Pappa har gjort också gjort val i livet som jag har svårt att förstå mig på.
Han har ibland fått mig att fundera på om hans barn verkligen kommer i första hand men nu, vuxen som jag ju är har jag valt att lägga detta bakom mig och inser att bara för att man är vuxen och har barn betyder inte det att man alltid tar rätt beslut i barnens ögon.


Båda mina föräldrar har format mig till den personen jag är idag.
Utan deras trygghet, stöttning och kravlösa kärlek hade jag aldrig varit den som jag idag vågar vara.
Jag älskar de med deras fel och brister, och jag känner samma kärlek tillbaka.
Min mamma♥, min pappa♥- ni är oersättliga!




ÄLSKAR ER AV HELA MITT ♥:A

Imorse gjorde jag en god frukost och tassade sen in och väckte J.
Han är verkligen värd det efter allt han gjorde för mig igår =)

Det handlar ju om att ge och om att ta.
Jag hör så många som säger "Wow, vilken kille du har".
"Tänk om min kille skulle kunna göra sånt nån gång".

Ja, jag har en underbar kille och jag är såååå glad för att han då och då sätter guldkant i vardagen genom att göra saker för mig eller överraska mig.

Men sen gör jag ju saker för honom med.
Klart jag gör!
Jag tycker det verkar som det är lite "mannens uppgift" att köpa blommor till frun och presenter och ordna överraskningar.
Det har jag svårt att förstå!

Man kan inte förvänta sig att bli behandlad som en prinsessa om man aldrig gör nåt själv.
Det handlar inte om att "köpa varandra" eller "pressa varandra att göra saker".
Det handlar om att bli uppskattad och att visa att man ser varandra och inte tar varandra för givet.
För mig handlar det om det iallafall.
Och J har ju samma behov av att få det som jag.

I en så stressad och pressad vardag med en massa måsten och en massa planering skadar det inte att då och då visa "Jag är så glad för allt du gör och att du är min".
Ömhet, närhet, värme och kärlek♥

Imorse vid frukosten tände vi 2:a ljuset i adventsljusstaken.
Här är årets variant hemma hos oss:




Jag gillar att den är så enkel. Bara vitmossa och lite hassel?nötter.
Siffrorna köpte jag på Indiska.

Jag är så lyckligt lottad.
Jag har "fångat" en av världens bästa män♥

J sa att han skulle fixa lördagsmys ikväll.
Och om han gjorde, med råge..

Vid 8 kom jag in i ett kök som dignade av läckerheter.
Parmaskinka, rostbiff, brieost, lax, en supergod sallad, potatissallad m.m
Efter en underbar middag fick jag efter en timme en inbjudan in till gästrummet/ datarummet och där hade han ordnat med ett massage rum =)
Avslappningsmusik, massage och fullt med levande ljus.
Sen fick jag helkropps massage i en hel timme och det var så skönt att jag nästan somnade.

Jag är så glad att jag har honom.

J, du har mitt hjärta och du vårdar det så ömt.
Varje dag får du mig att känna mig speciell och unik.
Du är den pusselbit som jag letat efter och sökt.
Så försiktigt, tar du hand om min kärlek till dig.
Jag älskar oss.
Jag älskar dig!
Du♥

Enya har den bästa avslappningsmusiken och här är en av favoriterna

det var en tung dag idag men inte alls på det sättet jag väntade mig.
Och det blir bara tyngre ju mer jag tänker på det.
Vi har lovat varandra dyrt och heligt att allt som sägs på lektionerna ska stanna i klassrummet och så ska det vara.
Om man bara visste hur många hemligheter och hur många männsikor med ett mörkt förflutet som man möter varje dag hade man blivit chockad.

Vi pratade en del om att vara stark och om hur viktigt det är våga visa sig svag också.
Kanske man är stark för att man vågar visa sig svag?!
Att vara stark jämt och ständigt mår nog ingen männsika bra av.


Läste ett ordspråk jag vill dela med mig av: De största och starkaste makter jag vet är skräck, kärlek och ensamhet.
Jag håller med, för de 3 sakerna kan verkligen påverka, relteras till och avgöra en människas liv.

Snabbloggning för nu ska jag till jobbet. Slutar kl 10 imorgon!

Makes you stronger.
Ställer in mig på en jobbig dag imorgon i skolan.
Berättar hellre sen än nu om jag känner för det imorgon vill säga.

J är iväg och jag kollar på en film "The Constant Gardener".
Den visade sig vara för invecklad och blev mer rörig än bra.
Jag är så inne på Afrika temat nu så jag vill bara kolla på filmer som utspelar sig där ;P

FUnderar på att göra lite varm choklad och krypa upp i soffan nu.
Är både trött, halvnervös inför imorgon och har mensvärk.
Bra kväll- not!!


Trött bella

Ytterligare en effektiv dag eftersom jag vägrar ligga och köra över 1 timme för att va i skolan 2 och sen köra samma tid tillbaka igen.
Suck, pust och stön.

Men jag ligger inte på latsidan för det. Har fått ytterligare lite viktigheter gjort här hemma.
Köpt juklappar, present till nästa helgs kalas, satt in pantpengar och födelsedags pengar på sparkontona.

Härligt att se att trots att jag har jäkligt dåligt med pengar nu inför julen så växer sparkontot.
Jag mår bra och får en kick av att se summan där bli högre och högre =)
Och jag mår bra av tanken att jag förändrat hela min syn på ekonomi det senaste året.

Nu ska jag laga lax, mums.

Här får ni en bild från Lördagskvällen som spenderades hos älskade syster♥

Hon har världens gulligaste och finaste lilla lägenhet med världens största kök :P

Eftersom det varit en hel del tunga inlägg (det är ju faktiskt som en dagbok) så tänkte jag sno ämnet från dag 17.

Mitt favoritminne:
Jag har många bra minnen men ett av de som faktiskt inte är så gammalt heller är från en kväll i Grekland.
Jag och J var ju där förra våren och öluffade i Kyckladerna.

Vår stora favorit ö som vi svurit på att komma tillbaka till var Naxos.

Detta hände en av kvällarna på Naxos.

Vi hade turen att bo på ett hotell som låg nära både stranden och "stan".
På kvällen efter att vi ätit gick vi ner till stranden.
Vi var helt ensamma förutom nån enstaka person som då och då passerade oss längre upp.
Det var helt magiskt.
Alldelles mörkt med månen och stjärnorna som speglades i vattnet. 

Man kunde tydligt se Paros (grannön) och alla gatlompor lyste som små, små eldflugor på vad som bara såg ut som en liten kulle i vattnet.
Där satt vi, jag o J en bra stund och bara tittade ut.
Det är nog en av få stunder i livet där jag känt att jag bara var "här och nu".
Det enda vi pratade om var hur fantastiskt det var.

Sen gick vi ner och doppade tårna i det kvällssvala vattnet.

Efter det gick vi tillbaka till vårt rum och hämtade lite vin som vi fått av hotellägarinnan.
Det var hembryggt och trots att det bara var ungefär 2 glas vin var så blev vi fnittriga och lite smålulliga och ville ha mer =)

Då gick vi över till den lilla affären som låg mitt över gatan, köpte en tetrapak löjligt billigt skitvin.
Sen tog vi den och gick och satte oss på en bakgata.

Där satt vi sen med varsitt glas, pimplade vin, fnissade och rökte.
Ljumna vindar blåste i våra hår och då och då kom någon grek förbi och kollade misstänksamt på oss.
Vi drack upp 19:- :s vinet och gick med lätta och smått ostadiga steg hem till vårt hotellrum.
Kvällen var långt ifrån slut.
Vi gick hand i hand- nykära♥
 På lägenhetens balkong satt vi sen och pratade viktigt strunt till långt in på småtimmarna innan vi slutligen kröp ner i vår hårda säng och drog lakanet (jo lakan) över oss.
Innan jag somnade låg jag och lyssnade till avlägsna röster från stan och AC:ns brummande.
Ett leende, så lycklig, så uppslukad av allt runt om.


Det var en underbar kväll och en kväll som jag alltid kommer bära med mig och vårda ömt, långt inne i ett hörn i mitt hjärta♥




Ur vårt fotoalbum

Det där med 30 dagars tema, gick ju ut pipsvängen precis som jag förutspådde.
Däremot är där några riktigt bra teman som akn vara värda att blogga om =)

Här är listan förresten:

30 dagars blogg lista

Dag 28 - Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick

Tänkte köra nån av de senare ikväll/ idag.
Nu ska jag kolla på en film som jag längtat efter att se.
Jag har nämligen läst boken och den var helt suverän.
Speciellt för en Afrika- tok som jag.
Jag drömmer ju om att få leva i ett annat land en vacker dag, och då får det gärna vara med massajerna i Afrika =)

Min absoluta favorit julsång detta året =)



Hittade en "fistlig" version med U2 också

De ser sååå unga ut =)

Det var skitjobbigt att åka hem från Skåne i Söndags.
Jag fick nästan lite ångest och i bilen på väg hem brände tårarna bak ögonlocken och gråtklumpen satt i halsen :(

Ibland går det ganska bra att åka hem, och ibland är det svinjobbigt och jag vet inte riktigt vad som orsakar vad.
I helgen hade vi ganska mycket att göra, vi var på dop och vi sov en natt hos min älskade farmor.
Oftast blir det att vi sover hos mamma, jag älskar att vara hos mamma och det märks så tydligt att hon tycker det är roligt när vi kommer.
Det gör ju pappa med såklart men han visar det inte riktigt lika tydligt.

Jag tror helt enkelt jag fick lite dåligt samvete över att denna helgen gick så fort. Att det redan var dags att åka.
Och när hela familjen är samlad ock ska på adventskaffe hos min morbror men jag o min J ska åka hem så blev det så påtagligt hur långt det är hem till mamma och pappa.

Jag vill (som det känns nu) inte bo i Kristianstad igen men jag längtar verkligen tills vi bor närmre.

Det måste vara fruktänsvärt att bo i ett annat land och åka hem och veta att "Nu dröjer det 6 månader tills nästa gång".

Familjen och vännerna är ljuset i mitt liv♥





Ni är allt och lite till för mig.

ps. inser att jag måste bli bättre på att ta kort på den andra sidan av familjen dvs. pappas sida.

Har precis suttit och krängt i mig min favoritfrulle.
Ha, ha, nu tänker ni nåt lyxigt som ägg och bacon eller nån flashig smoothie men nope...
Tog en bild på min favvofrulle.



Kaffe, knäckemacka med skinka och gurka (funkar lika bra med paprika eller tomatoes)

Där har ni receptet på världens goaste frukost och vill ni lyxa till det riktigt så stoppa in en snus i flabben efteråt.
Mmmm.. ;)